Vasastans värsta morsa?

Japp, antagligen så är det så. I alla fall om sköterskan som vi besökte på BVC idag fick bestämma. Det var en vikarie för vår ordinarie var borta.
Låt mig börja med att säga att jag verkligen tycker att det är toppen att de informerar om faror i hemmet för visst är det viktigt att våra små älsklingar inte gör illa sig. Men det här var snarare ett förhör och en ordentlig uppläxning! Jag kan meddela att jag blev skeptisk redan vid första frågan när vi hade kommit in i rummet. Vi var ute i väntrummet och lekte när sköterskan kom och hämtade oss och jag gick före Elsa in på rummet. Sköterskan väntade på att Elsa skulle komma in och stängde sen dörren. Första frågan löd: "Kan hon gå?"

Sen började hon korsförhöret om hur vi har det hemma. Vi hänger väl handdukar och kläder över dörrarna? Jag frågade om vi borde det?? Självklart för annars kan hon ju klämma sig i dörrarna. Det ska hänga på alla dörrar. Åker vi och besöker någon ska vi göra samma sak där innan Elsa får leka.
Har vi en stol från IKEA ( viktigt med just IKEA?) som vi kan spänna fast henne i? Nej vi har en tripptrapp variant och vi har tagit bort bygeln. SKANDAL! Jag anser att eftersom Elsa klättrar upp i stolen lite titt som tätt känns det farligare att ha bygeln kvar som hon ska försöka kliva i. Men det ville hon inte lyssna på. Överhuvudtaget ifrågasatte hon alla mina svar, allt från hur många ord hon kunde säga och om vi verkligen gav henne AD-droppar. Hon frågade till och med mitt i ett annat samtal hur många droppar man ska ge, bara för att kolla så att vi gjorde rätt. Men snälla, jag är väl läskunnig?!
Detta förhör pågick i nästan en timme och även om hon menade väl så borde hon verkligen jobba på hur hon lägger upp sina frågor och påståenden. Sen kan jag tycka att de borde se lite mer till vad föräldrarna berättar om sina barn. Elsa var väldigt tidigt på att gå och klättra runt på saker vilket gör att jag vet att hon behärskar t.ex. tripptrappstolen. Det skulle aldrig falla mig in att spänna fast henne nu! Hon sitter jätteduktigt på stolen och klättrar ner på rätt sätt. Men ag är fortfarande mamma och rädd om mitt barn så jag är ändå med i närheten så att jag kan fånga henne om hon skulle ramla.
Det enda jag kunde tänka på när jag satt där var att jag skulle hålla tyst för annars skulle väl socialen knacka på dörren i morgon.

Annars så verkade det som att hon mådde bra. Hon var varken undernärd eller kortväxt ;-) 11500g och 86 cm lång. Några kurvor vågade jag inte be om att få se men hon mår ju bra så..