Katastrof.

Igår var Elsa sjukt billig. Hon var lite bestämd och tvär redan när vi var och åt lunch men jag tänkte att lite sömn nog skulle göra susen. Vi tog en långpromenad hem från Söder och sekunden vi kom innanför dörren så vaknade Elsa och det var inte med ett leende kan jag meddela.
Sen höll hennes humör i sig. Ingenting var roligt och hon skrek konstant. Ibland gråt men för det mesta bara argt skrik. Enda gången hon var tyst var när hon fick tag i mitt nästan uppätna päron som hon gick omkring med i en halvtimme och kladdade med överallt. Vid det laget var jag så trött att jag inte ens orkade ta ifrån henne det. Jag försökte en gång och då bröt hon ihop fullkomligt så jag gav tillbaka det. Dessutom höll jag på att baka ett bröd från HELL som skulle knådas, vila och jäsa och vila och knådas och bakas. Det tog 5 timmar för det att bli klart!

Med tårarna forsande ställde jag mig och stekte pannkakor för att det vet jag att hon gillar. De åt hon men skrek under tiden. Så min middag bestod av tre pannkakor som jag åt direkt ur stekpannan, stående vid spisen samtidigt som jag försökte få tag på Mattias.
Till slut ringde han upp och jag bröt ihop fullkomligt så han kom hem.
Det är så drygt när man har försökt allt och det ändå inte duger. Jag kände mig ju såklart som världens sämsta mamma som inte ens orkade ta hand om henne till slut. Plus att jag fick dåligt samvete att Mattias fick ställa in saker och komma hem. Fast jag var väldigt tacksam!

Däremot så hände det en rolig sak lite senare på kvällen. Jag hade lugnat ner mig och legat på soffan ett tag så jag gick ut för att se hur mina älsklingar hade det i köket. (Elsa fortfarande på rätt dåligt humör)
Vi satte oss i alla fall på golvet där i vårat minimala kök och då hände det. Elsa stod stilla, tog tre steg, stannade och tog några till innan hon kastade sig tjutande i Mattias famn! Elsa skrattade, Mattias skrattade och mamman började så gott som gråta igen. Vår lilla flicka gick på riktigt!! Vi var tvungna att disskutera lite hurvida det där var att gå eller inte men vi kom fram till att vi tyckte det. Jag föreslog även en omröstning i bloggen, så vad tycker ni? Räknas det där som att gå? ;-)