Den där lilla saken som jag har i magen (som antagligen inte är speciellt liten längre) verkar inte vilja komma ut. Jag funderar över om Vildisen är sur eftersom vi sa att vi hade lite annat för oss förra veckan och att det passade bättre till helgen. Nu är det någon form av hämnd som pågår istället. 4 dagar har passerat och jag anar inga underverk idag heller.
På ett sätt gör det inte så mycket att gå över tiden.. Jag kan behöva ta det lugnt några dagar till och förbereda mig mentalt på att bli mamma. Det som är jobbigt är att bli påmind om det hela tiden. Vart jag än går eller vem jag än pratar med så får man höra samma sak.. "Har det inte kommit någon bebis än?? Men den borde väl ha kommit vid det här laget? Varför kommer den inte? " Jo den har kommit men jag har gömt den i garderoben och är fortfarande smällfet!!
Summa summarum. Jag tror att det är bäst för alla inblandade parter att jag håller mig på min kant sista dagarna här. Svarar jag inte i telefonen är det inte för att jag inte tycker om er utan mest för allas trevnad! Jag kan garantera att ingen kommer missa nyheten när underverket väl landar.. :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Haha den var bra! Snor den om garderoben när folk börjar undra var vår bebbe tagit vägen :-D
Hallonbladsteet är egentligen mest för att präktiga sjuksyrran här vill hjälpa livmodern till ett mer effektivt värkarbete och bättre läkning efter förlossningen, men om det råkar skynda på lillisens ankomst blir jag ju inte direkt lessen ;-)
Kram på dig :-)
4dagar...jag kan berätta hur 16 kändes....he he he, färdknäpp hjälpte inte, trappor och långprommenader hjälpte inte, zonterapi på "fotpunkten" hjälpte inte...bara å vänta, slappa å äta räksmörgåsar=). kul å höra va. skämt å sido, förstår att det känns astråkigt men det kommer det vara värt!!!!lovar! Moster Längtar efter att få träffa lilla vildisen.LÄÄÄNNNGGGTAR, efter dig också, Ida längtar också efter moster. LOVE YOU! /sis
Skicka en kommentar