Sen är hon otroligt kramig. Hon kommer och slänger sig runt halsen och säger mamma på ett sätt så det låter som att vi inte har setts på jättelänge och hon har längtat. Ni vet som Ronja och Birk när de möts i björngrottan på våren?
När vi är ute håller hon mig i handen och vi går där och småpratar lite om allt vi ser.
Vi har det helt enkelt supermysigt och jag funderar på om jag inte ska vara hemma mamma till världens sötaste 15-månaders hela livet...
